ytan finns där utbredd
redan innan vägen formats
kroppen vaknar och lever
inte utan aptit och smärta
från drömmens inkapsling
till vaken i världen vi delar
sinnets bränder som lagt sig
och veden som ännu består
nibbāna är upphörande av
viljan att förinta och förfäkta
nibbāna är en Buddhas
ständigt kreativa respons
utan den tilltrycktes hämnd
nibbāna är öppen yta
ett hav och en vidd
där vi kan säga ja till födelse
sjukdom, åldrande och död
nibbāna är god mark för
ett anat och frammanat
okänt i nomadens öken
viljan att förinta och förfäkta
nibbāna är en Buddhas
ständigt kreativa respons
utan den tilltrycktes hämnd
nibbāna är öppen yta
ett hav och en vidd
där vi kan säga ja till födelse
sjukdom, åldrande och död
nibbāna är god mark för
ett anat och frammanat
okänt i nomadens öken