onsdag 22 april 2015

Meditation underordnat filosofi?!


Mark Siderits - professor i filosofi vid Illinois State University - höll en föreläsning 2006 under ett symposium om medvetande, verklighet och vetenskap vid Columbia University:

"Meditation är utformat för att göra de sanningar som vi i första hand upptäckte genom filosofiska resonemang mer levande."






Siderits talar om att vi inte kan kommunicera en rent objektiv erfarenhet av en inre eller yttre verklighet i meditation. Beskrivningar av meditationserfarenheter obundna av språk och filosofiska antaganden är inte möjligt, enligt Siderits:

"Faktum är att olika abbhidhammatraditioner preciserar de yttersta tillstånden i meditation olika, vilket inte helt förvånande leder till att de som tar sig an mediterande, med just sitt specifika abbhidhammasystem, kommer att upptäcka de mentala tillstånd som just deras tradition hävdar vara grundläggande. En person från en annan tradition - där saker preciseras annorlunda - kommer likaså att upptäcka den mentala verkligheten utifrån sin traditions specifika termer. Utanför buddhistisk tradition finner vi naturligtvis ytterligare alternativa hypoteser om - och andra kartor över - de mentala landskapen, t ex i klassisk indisk kultur."

"Det kan alltså inte finnas något sådant som ett 'teorineutralt sätt' att observera mentala tillstånd. Det enda sättet att observera det mentala är genom förgivettaganden av en eller annan teori. Detta är enligt mitt sätt att tänka egentligen den raka konsekvensen av madhyamikaskolans idé om tomhet."

Min översättning...

Mattis