Bachelor om nirvana

Buddha-Stiftung für säkularen Buddhismus har lagt upp en serie föreläsningar på youtube om den åttafaldiga vägen av Stephen Batchelor (20-24 okt 2021. Lindenfels, Tyskland). Här är ett kort utdrag från dessa där Batchelor ger sitt perspektiv på nirvana.

I en sekulär vision är nirvana inte längre målet, utan nirvana är faktiskt snarare "the ground", marken. Nirvana är axeln på vilken vägen vänder. I den bemärkelsen är det ett etiskt utrymme, en etisk plats, eftersom det är utrymmet där vi vänder oss från ett liv styrt av vanor och åsikter, av kulturell och social press, mot ett liv där vi blir mer autonoma (självstyrande), mer ansvariga, mindre upptagna av oss själva, inte längre låsta av en viss uppsättning regler och föreskrifter. Vidare är det ett utrymme där vi finner förnyad självtillit. 

Jag menar även att vi kan tänka på nirvana - detta nirvanska utrymme - som källa till intuition, spontanitet, generositet, autonomi och kreativitet. Men nirvana har inte på något sätt alla dessa ting i sig från början, men det öppnar upp möjligheter för oss att leva mer i enlighet med sådana värden, snarare än att vi blir pressade och styrda av dessa djupgående vanor. 

(35:40 - 37:25) 

...att vistas i denna tomhet, att vistas i detta nirvanska utrymme är att komma ihåg att göra det. Mindfulness (det är signifikativt att det står först i listan) innebär i grund och botten att minnas att uppmärksamma upphörandet av reaktivitet, uppmärksamma det icke-reaktiva utrymmet. Att varje gång du blir distraherad - om vi tar detta som en beskrivning av meditation - så säg till dig själv: se och uppmärksamma upphörandet, vistas i upphörandet av reaktivitet, bli varse det, erfar det, avsmaka det, avnjut det, upplev det och lev där. Detta tar tid. Det är per definition svårt att vara varse en frånvaro. Icke-reaktivitet och nirvana handlar om frånvaron av något. 

En vän till mig, en bikkhu i England som heter Amaro, gav ett bra exempel. Han sade att det är som att sitta i ett rum och samtala med vänner medan där står ett kylskåp i köket bredvid som brummar hela tiden - du hör det knappt, samtalet pågår och det är inget att bry sig om. Plötsligt upphör brummandet. För en liten stund uppstår ett anmärkningsvärt utrymme; fantastiskt, det är så tyst och plötsligt kan du höra en massa andra saker. Du upplever en slags lättnad. Brummandet är borta. [...]

(39:17 - 41:30)

Där uppstår en lättnad, en lätthet och en förhöjd finkänslighet inför allt annat som pågår. Reaktivitet är likt ett vitt brus, ett slags ständigt tjat eller pratande, som i vissa stunder kan lägga sig. Ofta blossar det upp. Men att vara varsevarande av reaktivitetens upphörande innebär att öva sig i att uppmärksamma det icke-reaktiva utrymmet och att uppleva det med hela kroppen. Detta i sin tur öppnar upp för möjligheten att förundras och vara nyfiken.

(44:37 - 45:33)

För mig är detta i mångt och mycket vad meditation handlar om. Det handlar om att kultivera dessa olika aspekter av uppvaknande och om att lära sig att vistas i detta utrymme. Dock inte som ett slutmål; nu upplever vi nirvana och det är allt vi behöver göra! Istället gäller det att se att detta etablerar och upprättar en annan grund för oss att leva i världen på. Att respondera. Och det är därför som det är den åttafaldiga vägens förelöpare; den åttafaldiga vägen träder fram ur detta utrymme.

(55:45 - 56:36)

(Min översättning.)(https://www.youtube.com/watch?v=FN7Ez1xz_V4&t=2594s)

Batchelor om Martin Hägglund

"...en bok som jag läste för ett antal år sedan av Martin Hägglund. Har ni hört talas om honom? Han är en svensk filosof som verkar vid Yale University [i USA]. Han gav ut en bok med titeln This life - secular faith and spiritual freedom. [...] Den första delen av boken utgörs av hur han förstår sekulär tro och av hans reflektioner kring sekulär tro. Som 'sekulär buddhist' fann jag detta mycket intressant. Det är förresten en fantastisk bok." 

Stephen Batchelor

(Min översättning till svenska. https://www.youtube.com/watch?v=GCWV9o7KjGU&t=2262s)(37:20 - 38:20)

Dalai Lama om vad framtidens utmaningar kräver

Ur boken Glädje - konsten att finna lycka i en osäker tid. Dalai Lama i konversation med Desmond Tutu. Här uttalar sig Dalai Lama om framtidens utmaningar:

"Numera säger jag alltid till människor att de problem som vi står inför är mycket svåra att lösa.  En hel generation har blivit uppfostrad med en viss mentalitet, med ett visst sätt att leva. Så när vi tänker på framtiden, hur vi ska bygga upp en frisk mänsklighet, måste vi faktiskt också tänka på hur vi ska kunna skapa en ny generation av medborgare med ett annat sätt att tänka. Här är utbildning verkligen nyckeln. Kristendomen lär ut underbara saker, liksom buddhismen, men dessa saker och tillvägagångssätt är inte tillräckliga.

Numera är den sekulära utbildningen universell. Så i vår formella utbildning av unga människor måste vi infoga undervisning om medkänsla och grundläggande etik, inte på basis av religiös tro utan på basis av vetenskapliga rön och vårt sunda förnuft och vår erfarenhet. Att bara beklaga sig över den rådande situationen är inte till mycket hjälp. Att ta itu med den nuvarande världskrisen är mycket svårare på grund av vår fundamentala mentalitet. Som du nämnde var din far i normala fall en bra människa, men när han var berusad betedde han sig illa. I dag tror jag att många människor är berusade.  De har alltför mycket negativa känslor som girighet, rädsla och ilska som dominerar deras sinne. Och då agerar de som om de var berusade.  

Enda vägen ut ur denna redlösa berusning är att lära barnen värdet av medkänsla och värdet av att använda hjärnan. För att ta itu med de samlade, globala förändringarna behöver vi ett långsiktigt handlingsprogram förankrat i en vision. Detta skulle kräva en fundamental förändring av det mänskliga medvetandet, och det sker bäst genom uppfostran. Tiden väntar inte. Så jag tror att det är mycket viktigt att vi börjar med detsamma.

Nu måste vi tänka allvarligt. Att bara bedja och förlita sig på religionen räcker inte. Den kommer att förbli en inspirationskälla, men vad sju miljarder människor beträffar förslår den inte. Hur utmärkt än religionen är kan den inte bli universell. Så vi måste finna ett annat sätt att verka för dessa värden. Jag tror att det enda sättet faktiskt är, som vi har sagt, att göra det genom undervisning. Utbildning är universell. Vi måste lära människor, i synnerhet våra ungdomar, vad som är källan till lycka och tillfredsställelse."

(Bookmark Förlag: 2016, s 261-262. Översättning Lisbet Holst.)

Batchelor om 'ovisshetens etik' i en sangha

Mind & Life Europe lade upp en videoinspelning där Stephen Batchelor talar om 'ovisshetens etik', "an ethics of uncertainty". Den streamades den 9:e mars 2022. Nedan är ett kort utdrag där han talar om detta i relation till en sangha, en gemenskap där människor försöker skapa samhörighet ifråga om livsfilosofi. För översättningen ansvarar jag.

Det verkligt stora utmaningen för en gemenskap, en sangha, om vi ska förkroppsliga dessa värden [om en 'ovisshetens etik'] i gemenskapen, är att utforska skillnader mellan varje medlem i sanghan. En sangha blir inte starkare genom att få alla att tro på samma saker. Det resulterar ofta i rigiditet, i en slags livlöshet. Å andra sidan: om det råder för mycket ovisshet, för mycket meningsskiljaktigheter kan det hända att sanghan faller isär. Det är uppenbart att det ofta är vad som händer.

Den verkliga utmaningen i praktiserandet av sokratisk filosofi eller en 'ovisshetens etik' består i hur vi får dessa delar att hänga ihop. Hur hanterar vi ovisshet i en etisk kontext? Hur förblir vi trogna våra etiska värden där vi [aktivt] ger utrymme åt ovisshet? Det är en stor utmaning för alla som tar sig an den, men enligt mig är det av största vikt [att vi gör det], särskilt i vår tid.

(1:07:26 - 1:08:41) (https://www.youtube.com/watch?v=wdojxH8IpjQ)