Den 4e juni 2014 på Mountain Cloud Zen Center i Santa Fe, New Mexico, samtalade buddhistläraren Stephen Batchelor med zenläraren Henry Shukman. Ämnet för dagen hade titeln 'återvända till källan'. Jag var som vanligt inte där när det hände, utan på youtube (här). Särskilt intressant fann jag Batchelors tankar om Buddhas uppvaknande till en 'grundlös grund', en 'ogrundad grund'. Denna passage sker med början 18 minuter in i filmen. Det är inte lätt att transkribera ett muntligt samtal och att därtill skapa en text som blir läsbar. Det blir inte enklare att dessutom översätta det som sägs till ett annat språk. Jag hoppas trots det att jag här ger viss rättvisa åt vad Batchelor menade.
...den äldsta redogörelsen vi finner i palitexterna där Buddha berättar om sitt uppvaknande finns i föredraget om "the noble quest" [Ariyapariyesanā sutta]. I avsnittet där han talar om detta säger han att det är mycket svårt att se 'denna grund' ["this ground"] för folk som älskar, glädjs och njuter av sin plats; grunden om villkorad uppkomst, kontingens* [blivandets ovissa tillfälligheter], livet. Och att se denna grund, [sker genom] nirvana, som betyder att reaktivitet faller bort.
På samma sätt beskriver han inte heller sitt uppvaknande i termer av att plötsligt veta något. Ordet 'att veta', med roten jna på pali och sanskrit, förekommer inte i detta avsnitt. Uppvaknandet beskrivs å ena sidan som att 'se något' och å andra sidan - och jag tänker att detta troligen är huvudsaken - som ett 'radikalt perspektivskifte'. Med andra ord: ett perspektivskifte från att ha varit upptagen med vad vi kan kalla 'din plats' - med det menar vi allt vi identifierar oss med; din nation, din sociala position, ditt trossystem, dina politiska åsikter. Så länge du är upptagen med sådana saker kan du inte se din grund ["your ground"].
Så Buddhas uppvaknande var inte en plötslig uppenbarelse, ett privilegierat vetande om verklighetens beskaffenhet. Han nämner inget av detta. Han talar om att släppa en viss sorts upptagenhet av "mig", "min grej" och "min position" för att kunna se grunden - ens egen grund, som vore det livets grund, varats grund. Och denna grund [...] handlar om processer av kontingens* [ovissa orsaksbundna tillfälligheter], om livets egna processer, vilka naturligtvis inte kan sägas utgöra mycket till grund. Om något är det en 'grundlös grund'. Återigen har vi idén om att något helt och hållet faller bort.
Din upplevelse av position och visshet faller bort. Och vad du faller in i är inte något beständigt tillstånd som exempelvis Gud eller någonting annat, utan kontingens*, vilken saknar botten, vilken flyter, vilken ständigt vecklar ut sig, och denna grund kan ses ur det mycket besvärliga begreppet nirvanas perspektiv, vilket här helt enkelt betyder reaktivitetens upphörande; vi slutar hålla fast, hata och frukta.
https://www.youtube.com/watch?v=chQGdXOUFJs&t=1204s
* För mig betyder
kontingens "blivandets (livets) ovissa utveckling utan förlaga, mål och mening; att saker och ting är som de är utan djupare anledning i ett spel av sådana lagbundenheter som orsak och verkan. I linje med detta förstår jag kontingens som "livets ovissa men likväl orsaksbundna tillfälligheter". Står vi inför livets kontingens är en naturlig hållning ovisshet och förundran inför livet och hur det faller ut.
Filosofen Richard Rorty menar att kontingens är det som gör att vi kan vara fria i någon mening. Han talar om "frihet som erkännande av kontingens" och ser detta erkännande som en bot på vårt metafysiska sökande. (Rorty.
Kontingens, ironi och solidaritet, (1989) 1997. Sid 64.)
Rorty förklarar även kontingens så här: "Att betrakta dig som en historisk kontingens är motsatsen till att se dig som länkad till något ödesavgörande som exempelvis Förnuft, Natur, Gud eller Historia. Att tänka dig själv som kontingent innebär att tänka att 'det som betyder mest för dig', betyder mest utan djup anledning, betyder mest helt enkelt på grund av de föräldrar du råkade få, samhället du växte upp i, o s v." (Rorty.
Take care of freedom and truth will take care of itself. Stanford University Press, 2006. Sid 30.)
Se även:
Batchelor definierar 'nirvana' och 'upplysning'
