Den 6e september 2022 lade the Alpine Fellowship upp en föreläsning av Stephen Batchelor på youtube. Ämnet var frihet och etik ur ett sekulärt buddhistiskt perspektiv. Utdragen nedan är från denna föreläsning och handlar bland annat om frihet och hinder i relation till nirvanska upplevelser. För översättningen ansvarar jag.
Vi har alla kännedom om nirvanska stunder, närhelst vårt sinne, våra tankar, vår oro lugnat ner sig. Vi vet alla hur det är att känna den lättnad, den öppenhet, det lugnet - vilket inte handlar om passivitet eller slöhet, utan om [...] en slags spontanitet, en vitalitet.
(10:54 - 11:26)
Vi kan såklart inte säga till en reaktiv vana, en tvångsmässig ilska, att den ska försvinna. Jag misstänker att det inte skulle ha någon som helst effekt. Det skulle kanske rent av få motsatt effekt. Därför menar jag att det är bättre att förstå "letting go" som "letting be". ['släpp taget' vs 'låt det vara'] Detta ligger nära vad Heidegger menar med "gelassenheit". [...] Och enligt mig utgör detta själva hjärtat i den sorts frihet [vi talar om här].
(18:51 - 19:56)
Så friheten som ges i nirvana är utrymmet som öppnar upp och som därefter tillåter kvaliteter som generositet, kärlek, visdom, tolerans att träda fram. Detta är en väg vi går, det är en väg för varje stund i våra liv oavsett vad vi håller på med. Nirvana är det utrymme som utgör en frånvaro av det som hindrar oss från att röra oss fritt, från att respondera fritt, från att möta andra med generositet. Detta kan kännas naturligt för oss, men vi kanske håller oss tillbaka, hejdar oss och undrar om vi verkligen kan göra så, och funderar över vad andra ska säga. Vi känner oss tveksamma, ängsliga och generade, vilket gör att vi håller oss tillbaka från att ge oss i kast med världen och engagera oss i den. I traditionell buddhism kallas detta för 'hindren'. Ett hinder är något som blockerar längs en stig eller väg. [...] Vi stöter på något som är en psykisk motsvarighet till ett fallet träd. Vi stannar upp längs vägen och hamnar i ett tillstånd där vårt sinne upprepar samma sak om och om igen; kanhända upptas vi av vår ängslan som tränger in i vår kropp och får oss att fullständigt fastna.
(12:00 - 13:42)
Därför är nirvana inte alls slutet eller målet på vägen. Nirvana är startpunkten, ursprunget, frånvaro av reaktivitet. Nirvana är källan till ett annat liv, till ett liv som inte är vanemässigt och neurotiskt. Nirvana är gångjärnet längs vägen, punkten där vägen ändrar riktning. Inte slutpunkten, utan vridpunkten. Idén har jag lånat från daoismen, från Zhuang Zi. Allt detta låter oss förstå att nirvana handlar om en fri och etisk plats. Det är en plats från vilken man söker leva i världen och respondera på dess utmaningar med omsorg och omtanke. Buddhas sista ord var: 'Saker och ting faller samman. Beträd vägen med omsorg och omtanke [eng. "care"]'.
(23:08 - 24:22)
https://www.youtube.com/watch?v=EF87sRH4NWM&t=793s
