himlen blir inte längre densamma
efter att ha hört Nietzsches utrop:
"Du ljus-avgrund!" och se när
Zarathustra tecknar renheten
den himmelska vidsträcktheten
utan spår av meningsskick får
sin klarhet av att inget skymmer
utan den högre meningens gest
tecknas himlen som avgrund
där planeter och stjärnor dansar
döpta bortom gott och ont
på alla tillfälligheters golv
och jorden under ett bord
för tärningskast och spelare
ut i denna oerhörda klarhet slungar
Nietzsche sitt ja! och sitt amen!
