Etnologen och folkloristen Norine Dresser (1997) skriver så här om den tibetanska seden att 'räcka ut tungan':
"En tibetansk kung på 800-talet, Lang Darma var känd för sin grymhet och hade en svart tunga. Som buddhister tror tibetaner på återfödelse och de fruktade att denna elaka kung skulle återfödas. Som en konsekvens har tibetaner i århundraden hälsat på varandra genom att räcka ut tungan för att demonstrera att de inte har svarta tungor, att de inte är skyldiga till onda gärningar, att de inte är inkarnationer av den illvilliga kungen.
När tibetaner möts nuförtiden sträcker de ut tungorna kort när de hälsar. De sträcker inte ut tungorna så långt och så länge som visas i filmen [Seven years in Tibet]. De skulle heller aldrig räcka ut tungan som grupp. Förutom att vara en hälsningssed, används gesten 'att räcka ut sin tunga' till att visa att man är överens, och de senaste åren har gesten utvecklats till ett tecken för respekt."
(http://articles.latimes.com/1997/nov/08/local/me-51420. Min översättning.)
