steg utan stege

Varför inte sikta mot stjärnorna?
Varför sätta upp gränser för en själv?
Ja kanske för att vi är just det,
genomsläppliga gränser,
begränsade varelser


men du vet kraft måste inte
vara superduperkraft


du kan känna för den som är dig nära
ja även för en tredje längre bort
men din medkänsla måste inte vara
utan gränser och allomfattande

och du kan älska din mamma och pappa

men du måste inte älska hela världen

utan det räcker med vidsynt vänlighet

och din upplevelse av att vara vaken

behöver inte pågå ända in i natten

och du kan vara klok
utan att vara allvetande

och du kan veta vad du finner skönt
utan en yttersta smakdomare

och du kan välja att vara fri utan

att underordna dig något bestämt

och du kan säga saker utan

att riktigt veta vad det är värt

och du kan möta dig själv

utan att lägga an en lång stege

och du kan möta verkligheten
utan att kunna se in i den

och du kan vara stark utan
att vara superduperstark

rätt bra va? rätt moget va?