objektlös fröjd

"För vägledning i objektlös fröjd vänd dig till tättingen, vår sångfågel i de norra skogarna. På vintern blir det mindre än en timme innan det dör varje natt: men vid första ljusstråle vaknar den, hittar mat och sjunger. Hur den sjunger! Och vänd dig till juvelvingen, den blå dagfjärilen. Den är väldigt kortlivad: den uppstår, torkar sina vingar, parar sig hejdlöst, smuttar lite, vecklar ut sig i solskenet, lägger sina ägg och dör, allt inom några få dagar. Men precis som sångfågeln är den full till bristningsgränsen av livets fröjd. Och vi, vi som iakttar dessa djur, vi upptäcker att vi är djupt rörda av de mest flyktiga skönheterna: vatten, stänk, regnbågar, moln, flygande insekter, fåglar, skuggor, blommor, stunder av kärlek eller vänskap." 

(Don Cupitt. The Religion of Being. 1998, s 149. Min översättning.)