spinozistisk väg

jag utgör en kraft

bland starkare 

och svagare krafter 

naturen har inte télos

men det har människan

avbildat naturen med

ja! människan är i naturen

ja! människan är av naturen

nej naturen är inte människa

naturen är orsak

men aldrig verkan

och allt i naturen

är antingen eller           alltid orsak 

                                     eller verkan

skulle naturen ha

ändamål med oss

skulle den ha ändamål

med sig själv

och om den hade

ändamål med sig själv

skulle den sakna något

som om den skulle

favorisera harmoni

som om den skulle

vara i någons hand

som om den ville

att vi skulle bli goda

men naturen är

redan fullständig

om än i tillblivelse

alltid fri eftersom

den verkar med

sig själv som orsak

naturen är amoralisk

liksom matematiken

liksom geometrin

liksom observatören

naturen är liksom

enligt proportioner:

'det raka kan inte bli

för rakt, cirkeln kan

inte bli för rund'

'ser att vinkelsumman i
en triangel är 180 grader, 

ser jag också att den icke 

är mer, icke heller mindre'

affekter är också natur
affekter är också linjer

också plan och kroppar 
för en beräkningsmoral
för människans räkning

naturen i sig är
varken vacker
eller ful, varken

ordning eller kaos

den är vad den är

för oss och aldrig
greppad i sin helhet

endast om en Gud 

funnes (en människa)

skulle naturen kunna
göras skön som helhet

men inte ens då skulle den
vara skön för oss människor
utan endast för en skapare

för oss är naturen vacker
endast då kombinationer
blir positiva för en kropp

när den skänker en

varsamt solig plats 

för ögon och hud

gott är människans

goda som härrör ur

tunga, näsa, hud,

öron, ögon i möten

ur affekters inverkan

på våra liv, ur stärkt
och försvagad hälsa            och därför är äta

                                            och dricka dygd

ur våra benägenheter

att gilla vissa saker

men inte gilla andra

ur glädje och sorg
lycka och lidande

ur skalorna som redan

en bebis börjar bygga

ur självbevarelsedrift                                          

ur ökad och minskad
kapacitet och förståelse

ur ett begär att be-ja!-ka

ur förkärlek för frihet

frihet

frihet är här inte en fråga

om huruvida vi är styrda

eller inte, utan om hur

vi är styrda och bestämda

helt fria kan vi aldrig bli

eftersom vi alltid kommer

vara en verkan av annan

orsak än oss själva

helt fria kan vi inte bli
som oss själva, bara

som (buddha-)natur

om vi upplever oss 

som en del av allt liv
i naturen, helt utan
mening och moral

men denna frihet är

som sagt inte vår

utan tillskrivs naturen

och högst tillfällig

den är något fri som

inser nödvändigheten

som glädjs åt den

och ser den som

källa till ökad kraft

relativ frihet är ett
hälsosamt sinne
skapat av ett
självbestämmande
av nödvändighet

frihet är inte i fria beslut
utan i fritt ja-sägande

i bejakande av nödvändighet

nödvändigheten att

följa vad som leder till

mer hälsa och glädje

ett gott beslut är inte

en agents fria beslut

utan en handling som

generar glädjefull hälsa

vi strävar inte efter ett
glädjefullt och frodande liv
i hälsa för att det är gott

utan vi finner hälsan god
för att vi strävar efter den

för att vi är denna strävan

gott anser vi alltså 

något vara emedan 

vi strävar efter det

uppgiften

så vilka uppgifter
blir naturliga
för oss att anta?

i allt tal om kropp
och nödvändighet
får tanken likväl
huvud-uppgiften

för kuren är kunskap
tankemässig träning
en träning i tänkande

där ämnet är känslor 

välmående och kraft

vi måste skilja på

affekt och objektet

som affekterat oss

bli varse objektets 

makt över oss

när vi inte särskiljer

se hur kortsiktigt

vi förhåller oss

analysera hur 

känslotillstånden

inverkar på vårt

välmående på sikt

hur våra affekterade bilder

för oss i en riktning där vi

fråntas makt i beroende och

frodas och blomstrar mindre

bli varse affekten

bli varse objektet

och reaktionen

bli varse bundenheten

till affekternas spel

se det irrationella i ljuset 

av mer varaktig lycka

se ohälsans rot i exempelvis 

girighet, hat och förvirring

se vad vi kan kontrollera

vad vi kan ha makt över

genom intelligenta val

omorganisera våra idéer 

omorganisera vårt liv

så det passar vår natur

framförallt möta objekten

med omorganiserade idéer

på ett otvunget sätt i

enlighet med vad vi vill

vi måste komma fram till

vad vi verkligen vill och

hur vi kan uppnå detta

ta makten över våra liv

genom att ge mer makt

åt vårt förnufts ledning

ett förnuft som gjort sig vän

med känslolivets reaktioner

som skapat alternativa

assosiationskedjor

som leder till mindre

lidande och mer hälsa

antroprocentrism

första konstaterandet:

natur med ändamål=

(allt-)för-mänskligad

natur till vår avbild

andra konstaterandet:

det är inte alls lika 

antroprocentriskt

att hävda att allt

strävar efter mer liv

men är en sten en 

enskild enhet annat än 

i en människas värld?

ett ekollon tycks
emellertid vara det

mer obestridligt

vad kommer ekollonet

bli om det inte förhindras

av yttre omständigheter?

...ett träd så klart!

likväl inte meningen

det ska bli ett träd

det bara blir det 

eller så blir det inte 

när vi förmänskligar

naturen blir våra

begär frustrerade

till följd blir även

skapandet av våra

värden avhängiga en

förmänskligad natur

vi lider och förvirras

när saker och ting

inte sker enligt

våra förväntningar

se saker och ting

sker aldrig enligt

våra förväntningar 

utan alltid enligt

naturens ordning

även affekter sker 
i naturens ordning

som cirkeln är rund

självbevarelse?

ollonet överskrider
sig själv för grodden
och för kronverket

gör allt för att
inte bevara sig
självt oförändrat

lever genom expansion

lever genom att dö

lämnar bakom sig
för att bli något

bevarar genom
att ändra sig

ökar sig, förökar sig

genom att ge av sig
genom att ge sig av

affektens knuff

i en affekt finns

tendenser till

rörelse/handling

vi vill skada 

den vi hatar

vi vill hjälpa 

den vi känner 

medlidande för

en varelses kraft

ligger alltså i dennes
förmåga att affekteras

men vi vill affekteras för

mer frihet och sinnesro

så de goda affekterna

sätts i rörelse och blir fler

glädjeaffekter          vill vi ska öka

sorgeaffekter           vill vi ska minska

Dessa aforistiska anteckningar om Spinozas filosofi har framförallt inspirerats av min vän Johan Dahlbeck, universitetslektor vid Malmö Högskola med inriktning utbildningsfilosofi. I våras färdigställde han boken Spinoza and Education, vilken kommer att ges ut av Routledge i december månad (2016) i bokserien 'New Directions in the Philosophy of Education'.