jag utgör en kraft
bland starkare
och svagare krafter
naturen har inte télos
men det har människan
avbildat naturen med
ja! människan är i naturen
ja! människan är av naturen
nej naturen är inte människa
naturen är orsak
men aldrig verkan
och allt i naturen
är antingen eller alltid orsak
eller verkan
skulle naturen ha
ändamål med oss
skulle den ha ändamål
med sig själv
och om den hade
ändamål med sig själv
skulle den sakna något
som om den skulle
favorisera harmoni
som om den skulle
vara i någons hand
som om den ville
att vi skulle bli goda
men naturen är
redan fullständig
om än i tillblivelse
alltid fri eftersom
den verkar med
sig själv som orsak
naturen är amoralisk
naturen är liksom
liksom matematiken
liksom geometrin
liksom observatören
naturen är liksom
enligt proportioner:
'det raka kan inte bli
för rakt, cirkeln kan
inte bli för rund'
'ser att vinkelsumman i
en triangel är 180 grader,
en triangel är 180 grader,
ser jag också att den icke
är mer, icke heller mindre'
affekter är också natur
affekter är också linjer
affekter är också linjer
också plan och kroppar
för en beräkningsmoral
för människans räkning
för en beräkningsmoral
för människans räkning
naturen i sig är
varken vacker
eller ful, varken
varken vacker
eller ful, varken
ordning eller kaos
den är vad den är
för oss och aldrig
greppad i sin helhet
greppad i sin helhet
endast om en Gud
funnes (en människa)
skulle naturen kunna
göras skön som helhet
göras skön som helhet
men inte ens då skulle den
vara skön för oss människor
utan endast för en skapare
för oss är naturen vacker
endast då kombinationer
blir positiva för en kropp
när den skänker en
varsamt solig plats
för ögon och hud
gott är människans
goda som härrör ur
tunga, näsa, hud,
öron, ögon i möten
ur affekters inverkan
på våra liv, ur stärkt
och försvagad hälsa och därför är äta
och försvagad hälsa och därför är äta
och dricka dygd
ur våra benägenheter
att gilla vissa saker
men inte gilla andra
lycka och lidande
ur skalorna som redan
en bebis börjar bygga
ur självbevarelsedrift
ur självbevarelsedrift
ur ökad och minskad
kapacitet och förståelse
kapacitet och förståelse
ur ett begär att be-ja!-ka
ur förkärlek för frihet
ur förkärlek för frihet
frihet
frihet är här inte en fråga
om huruvida vi är styrda
eller inte, utan om hur
vi är styrda och bestämda
helt fria kan vi aldrig bli
eftersom vi alltid kommer
vara en verkan av annan
orsak än oss själva
helt fria kan vi inte bli
som oss själva, bara
som oss själva, bara
som (buddha-)natur
om vi upplever oss
som en del av allt liv
i naturen, helt utan
mening och moral
i naturen, helt utan
mening och moral
men denna frihet är
som sagt inte vår
utan tillskrivs naturen
och högst tillfällig
den är något fri som
inser nödvändigheten
som glädjs åt den
och ser den som
källa till ökad kraft
relativ frihet är ett
hälsosamt sinne
skapat av ett
självbestämmande
av nödvändighet
frihet är inte i fria beslut
utan i fritt ja-sägande
utan i fritt ja-sägande
i bejakande av nödvändighet
nödvändigheten att
följa vad som leder till
mer hälsa och glädje
ett gott beslut är inte
en agents fria beslut
utan en handling som
generar glädjefull hälsa
vi strävar inte efter ett
glädjefullt och frodande liv
i hälsa för att det är gott
utan vi finner hälsan god
för att vi strävar efter den
för att vi är denna strävanvi strävar inte efter ett
glädjefullt och frodande liv
i hälsa för att det är gott
utan vi finner hälsan god
för att vi strävar efter den
gott anser vi alltså
något vara emedan
vi strävar efter det
uppgiften
så vilka uppgifter
blir naturliga
för oss att anta?
blir naturliga
för oss att anta?
i allt tal om kropp
och nödvändighet
får tanken likväl
huvud-uppgiften
för kuren är kunskap
tankemässig träning
en träning i tänkande
där ämnet är känslor
välmående och kraft
vi måste skilja på
affekt och objektet
som affekterat oss
bli varse objektets
makt över oss
när vi inte särskiljer
se hur kortsiktigt
vi förhåller oss
analysera hur
känslotillstånden
inverkar på vårt
välmående på sikt
hur våra affekterade bilder
för oss i en riktning där vi
fråntas makt i beroende och
frodas och blomstrar mindre
bli varse affekten
bli varse objektet
och reaktionen
bli varse bundenheten
till affekternas spel
se det irrationella i ljuset
av mer varaktig lycka
se ohälsans rot i exempelvis
girighet, hat och förvirring
se vad vi kan kontrollera
vad vi kan ha makt över
genom intelligenta val
omorganisera våra idéer
omorganisera vårt liv
så det passar vår natur
framförallt möta objekten
med omorganiserade idéer
på ett otvunget sätt i
enlighet med vad vi vill
vi måste komma fram till
vad vi verkligen vill och
hur vi kan uppnå detta
ta makten över våra liv
genom att ge mer makt
åt vårt förnufts ledning
ett förnuft som gjort sig vän
med känslolivets reaktioner
som skapat alternativa
assosiationskedjor
som leder till mindre
lidande och mer hälsa
antroprocentrism
första konstaterandet:
natur med ändamål=
(allt-)för-mänskligad
natur till vår avbild
andra konstaterandet:
det är inte alls lika
antroprocentriskt
att hävda att allt
strävar efter mer liv
men är en sten en
enskild enhet annat än
i en människas värld?
ett ekollon tycks
emellertid vara det
emellertid vara det
mer obestridligt
vad kommer ekollonet
bli om det inte förhindras
av yttre omständigheter?
...ett träd så klart!
likväl inte meningen
det ska bli ett träd
det bara blir det
eller så blir det inte
när vi förmänskligar
naturen blir våra
begär frustrerade
till följd blir även
skapandet av våra
värden avhängiga en
förmänskligad natur
vi lider och förvirras
när saker och ting
inte sker enligt
våra förväntningar
se saker och ting
sker aldrig enligt
våra förväntningar
utan alltid enligt
naturens ordning
även affekter sker
i naturens ordning
i naturens ordning
som cirkeln är rund
självbevarelse?
ollonet överskrider
sig själv för grodden
och för kronverket
gör allt för att
inte bevara sig
självt oförändrat
lever genom expansion
inte bevara sig
självt oförändrat
lever genom expansion
lever genom att dö
lämnar bakom sig
för att bli något
bevarar genom
att ändra sig
ökar sig, förökar sig
genom att ge av sig
genom att ge sig av
lämnar bakom sig
för att bli något
bevarar genom
att ändra sig
ökar sig, förökar sig
genom att ge av sig
genom att ge sig av
affektens knuff
i en affekt finns
tendenser till
rörelse/handling
vi vill skada
den vi hatar
vi vill hjälpa
den vi känner
medlidande för
en varelses kraft
ligger alltså i dennes
förmåga att affekteras
förmåga att affekteras
men vi vill affekteras för
mer frihet och sinnesro
så de goda affekterna
sätts i rörelse och blir fler
glädjeaffekter vill vi ska öka
sorgeaffekter vill vi ska minska
Dessa aforistiska anteckningar om Spinozas filosofi har framförallt inspirerats av min vän Johan Dahlbeck, universitetslektor vid Malmö Högskola med inriktning utbildningsfilosofi. I våras färdigställde han boken Spinoza and Education, vilken kommer att ges ut av Routledge i december månad (2016) i bokserien 'New Directions in the Philosophy of Education'.